Före och innan tuppen

20130907-100452.jpg
De flesta människor har varit med om att vakna precis innan väckarklockan ringer, särskilt de som har regelbundna vanor. Det var inget konstigt på den tiden när väckarklockorna var mekaniska och fjädrarna inne i uret började rassla en stund innan. Men det händer även med mobiler.

Somliga har ett inprogrammerat diskret pip någon halvminut före själva signalen. Det kan vara tillräckligt för att väcka den som vet att väckning väntar. Men även utan detta pip finns det folk som vaknar före klockan. Det sitter i kroppen.

Det finns till och med folk som påstår att de kan ställa in tiden för sitt uppvaknande helt utan klocka. Jag vet inte om det är bevisat, kanske vaknar de till då och då och kollar ljuset eller klockan men somnar genast om och glömmer det, ifall det inte är dags?

Sen ett år tillbaks har jag höns, och en tupp. När han började gala (vid könsmognaden, ca 5 mån) var det till att börja med halvhjärtat och rossligt. Nu är det en praktfull och distinkt signal som inte kan undgå någon i byn runt omkring.

I flera veckor nu har han tagit det mycket lugnt, inte galit alls på morgonen. Semester? Sommarlov? Men från och med denna veckan har han satt igång igen.

Det stör inte mig om jag vill fortsätta sova, jag bara somnar om. Men det konstiga har hänt att jag numera vaknar en liten stund innan hans första galande kommer. Och han gal inte regelbundet så jag kan inte veta under natten när det ska komma.

Finns det nån rosslig mekanism inuti i honom som omärkligt varnar mig? Ja, så klart, han vaknar väl och öppnar ögonen. Sträcker sig. Harklar sig kanske. Och han tar sats.

Har ni sett en tupp ta sats för att gala? Det är pampigt. Han pumpar upp hela kroppen med luft, ställer sig på tå, sträcker huvudet mot himlen, fäller ut vingarna, och sen trycker han på med all den kraft som hans lekamen kan uppbringa. Snacka om magstöd.

En viktig indikator på ett hälsosamt leverne är att klara sig utan väckarklocka. Sömnen ska få leva sitt liv och drömmarna avsluta sig själva i rätt takt. Metabolismen ska också få jobba i fred. Det är så klart inte alltid som den önskningen kan uppfyllas. Man kan skylla på barn och jobbtider men oftast handlar det om att man inte går och lägger sig i tid.

Men hur har folk klarat sig genom tiderna, utan väckarklocka? Det kan ju inte ha varit alltid som schemat har sammanfallit med tuppens?  Upp och lägga ved på elden, hålla vakt mot rovdjur. Packa tidigt för att hinna vandra eller rida till nästa ställe, alla möjliga anledningar folk har haft att stiga upp före tuppen.

Jag tror jag har kommit på hur de gjorde. När jag sover i träd är jag noga med att inte dricka något på kvällen för jag vill inte hamna i situationen att bli kissnödig på natten. I somras slog det mig att man naturligtvis kan göra tvärtom: avsiktligt dricka extra mycket för att en full blåsa ska väcka en. Kanske kan man t o m dosera drickandet så att man kan ställa in en viss väckningstid? Halv flaska klockan fyra, hel klockan två?

Kanske är det det som jag undermedvetet uppfattar, stunden innan tuppen gal: hur han öppnar gylfen för att pinka.

Och lösningen för att få en ostörd lördagmorgon är naturligtvis att dra in kvällstéet för hönsen på fredan.

 

 

Du gillar kanske också...

31 svar

  1. Olaf Johansson skriver:

    Roligt! Ska hålla utkik i framtida utgåvor av SAOL efter ordet tuppgylf.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.