Nilla Jönsdotter föddes 1819 i Skälsböke i Matteröds socken. Hennes föräldrar var rusthållaren Jöns Björnsson och Pernilla Pehrsdotter.19 år gammal kom Nilla till Hovdala. Där bodde hon i Broslätt, hantverksbyn strax utanför slottsbyggnaderna. (Byn är numera till stora delar riven.) Hon var i fem år skriven på Mjölmöllan, därefter som inhyses på Kullahyttan.

24 år gammal födde Nilla sin första dotter Pernilla och 4 år senare, 1847, kom Johanna. Nilla var ogift och det är inte känt vem fadern var.

Från c:a 1850 var Nillas uppgift att 2 gånger i veckan gå med posten till Kristanstad, c:a 4 mil. (Hässleholm fanns ännu inte.) Hennes två barn var då 3 och 7 år gamla.
Nilla tog vägen om prästgården i Brönnestad, för att hämta även den posten, och gick sedan via Nösdala, Påbro och Ignaberga. Efter Lommarp och Vinslöv följde hon förmodligen nuvarande väg 21 till Kristianstad, där posthuset låg vid Lilla Torg. Exakt vilken väg hon tog vet vi inte. (Kanske har du som läser detta hört talas om hennes färdväg och kan tipsa?) Säkert kunde hon räkna med skjuts vissa bitar, och det är lätt att föreställa sig att hennes vägval styrdes av detta liksom av möjligheten att rasta hos bekanta på vägen. En kopp cikoria (vars rostade rötter nästan smakar som kaffe), det drack hon gärna. Man vet att hon ibland stannade till i Creutza-Marias lilla vasstäckta torp som ligger på vägen mellan Påbro och Ignaberga. Det sägs att man kunde höra henne långt i förväg eftersom hennes postväskor klapprade mot varandra.

Varför Nilla ålades, eller åtog sig, detta uppdrag vet vi inte. Kunde hon läsa? Kanske var det ett skäl. Eller kunde hon inte läsa? Det kunde vara en annan anledning. Den allmänna folkskolan infördes 1842, då Nilla var 23 år.

Familjen Ehrenborg hade ett rikt umgängesliv och en livlig korrespondens både inom och utom Sverige. Säkert har Posta-Nilla burit med sig brev till och från flera av den tidens framstående intellektuella och konstnärer.

På 1800-talet var den officiellt fastställda färdhastigheten för post och resenärer 1,5 timme på milen, dvs ungefär 7 km/h. På goda vägar och om man inte reste med alltför tunga fordon kunde man köra 10 km/h. En god vandrare utan alltför tung packning tog sig snabbare fram på en stig, än häst och vagn på dålig landsväg.

Att färdas på landsvägarna var farligt, i synnerhet om man regelbundet bar med sig värdefulla försändelser och paket. Under 1700-talet var det belagt med dödsstraff att överfalla och skada en postbonde under tjänsteutövning. Ända fram till slutet av 1800-talet var lantbrevbärare beväpnade med pistol. Så även Posta-Nillan, trots att hon inte var anställd av Kungliga Postverket. Hon hade sin puffra under kjorteln. Vem hade hon fått den av? Kanske av en av de 3 herrar Ehrenborg som hon hann tjäna under. Om det var Nillas säkerhet eller försändelsernas dyrbara innehåll som skulle försvaras, det kan vi bara fantisera om.

Nilla hade även andra arbetsuppgifter. Förutom att ensam försörja och fostra 2 döttrar ansvarade hon för linberedningen på Hovdala. Hennes stuga var minutiöst välordnad och hennes trädgård var välskött. Hon var känd för att vara en bestämd kvinna och benämndes ofta "grydeörat", vilket kom sig av hennes sätt att placera nävarna på höfterna. Hon var dessutom lång, c:a 175 cm - ovanligt långt för en kvinna på den tiden.

1860 kom järnvägen till Hässleholm och 1863 öppnades en poststation där. Då ändrades Nillas rutt och hon gick i stället via Tormestorp till Hässleholm, 3 gånger i veckan. Nilla gick med posten från 1850 till 1899, då hon var 80 år gammal. Redan på sin 60-årsdag uppmärksammades hon med en annons i Nyaste Kristianstadsbldet, som hade räknat ut att hon till den dagen hade gått 11.616 svenska mil. En senare summering vid hennes död anger 17.856 mil, dvs närmare 4 1/2 ggr jordens omkrets.

1897 erhöll Nilla Jönsdotter Patriotiska Sällskapets medalj. Ceremonin ägde rum i Brönnestads kyrka. Det berättas att hon i anslutning till detta blev hembjuden till familjen Ehrenborg, där hon för första gången fick höra en sångare på grammofon. Hon lyssnade en stund, men avbröt sedan koncerten med orden "Nu får herr Ehrenborg ta och släppa ut honom, för nu är han hes."

På sin ålderdom flyttade Nilla till Ignaberga och bodde hos sin dotter Johanna och hennes man i vad som brukade kallas "Ignaberga-snärjet". Det huset finns inte kvar längre. Hon kom tillbaka då och då till Hovdala för att köpa snus i Mathilda Reimers handelsbod i Broslätt. En gång om året tog hon sig också till Nösdala för att hämta sin pension. Att erhålla pension var synnerligen ovanligt för tjänstefolk på den tiden och det har fått många att spekulera i vilken relation hon egentligen hade till familjen Ehrenborg.

Den 15 september 1916 avled Nilla Jönsdotter. Hennes gravplats finns vid Ignaberga kyrka, där hon delar vilorum med dottern Johanna och svärsonen.

Flera av Posta-Nillas ättlingar bor idag i Hässleholm och några i Malmö.

Hur såg Nilla ut?

Posta-Nilla var känd för att vara en bestämd kvinna och benämndes ofta "grydeörat", vilket kom sig av hennes sätt att placera nävarna på höfterna. Hon var dessutom lång, c:a 175 cm - ovanligt långt för en kvinna på den tiden.
Det finns ett målat porträtt av henne
.

Den stuga i Broslätt, som Posta-Nilla bodde i från 1862, räddades undan militärens rivning på 50-talet och flyttades av en privatperson till ett säkrare ställe.

Nillas grav i Ignaberga, där hon vilar tillsammans med dottern Johanna och svärsonen Jonas.

Posta-Nillas samtida:

Fredrika Bremer 1801-1865
Charles Dickens 1812 - 1887
Karl Marx 1818 - 83
Zacharias Topelius 1818 - 1898
Nilla Jönsdotter 1819 - 1916
Jacques Offenbach 1819 - 1880
Clara Schumann 1819 - 1896
Hermann Melville 1819 -1891
Walt Whitman 1819-92
Jenny Lind 1820 - 1887
Florence Nightingale 1820 - 1910

Nilla levde under fem kungar:
Karl XIV Johan, Oscar I, Karl XV, Oscar II och Gustav V Adolf.

Mer om Skånes historia finns på Terra Scaniae: