En sann och en osann för Ljugarafton

I nästa vecka deltar jag i en Ljugarafton. Jag ska förbereda en sann och en osann berättelse. Sen ska jag försöka övertyga publiken om att den sanna är osann och den osanna är sann.

Det låter ju lätt, tänker jag. Sen börjar jag fundera och ju mer jag funderar desto djupare dyker jag ner i djupa filosofiska frågor. Vad är sanning och vad är lögn?

Jag börjar ofta mina berättelser i mycket saklig och faktisk ton och så glider de efterhand över i fantasteri eller skröna. De börjar i sanning och slutar i lögn. Är det då en ”osann berättelse”?

Även helt realistiska, dokumentära och ”sanna” berättelser har en liten nödlögn på slutet, bara för att skruva dem, eller helt enkelt göra det till en bättre berättelse.  Är de då ”osanna”?

Det finns till och med de, som på fullt allvar kan påstå att en lögnaktig historia kan vara mer sann än en dokumentärt sann, ”på ett djupare plan”.

Det här är inte alls så lätt som det verkar.

Det hela utspelas på Café Giljotin, S:t Eriksgatan 4 i Stockholm. Kl 18 -20. det är Fabula Storytelling som arrangerar och övriga berättare är Peter Hagman, Ida Junker och Pelle Olsson.

i Stockholm.

Leave a Reply

You can use these HTML tags

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

  

  

  

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.