Död eller levande fågel?
Två busungar vill lura en vis gammal kvinna med en gåta. De fångar en levande fågel och håller den bakom ryggen. De frågar kvinnan:
-Är fågeln levande eller död?
Om hon svarar död, kan de låta fågeln flyga och visa att hon har fel. Om hon svarar levande, vrider de nacken av den och hon har fortfarande svarat fel.
Vad svarar den gamla kvinnan pojkarna?
Knivigt. Mycket…
Hmmm… Hon svarar kanske…hmmm… död för att hon har listat ut tricket i förväg…nä…det var inte särskilt vist svarat…
Jag fattar ingenting, som vanligt…
Två busungar? Borde ha räckt med en? Kan detta vara en ingång?
Eller ska man vara klurigt poetisk och svara något i stil med;”endast döda fåglar flyger..?”
Jag ger upp, får man veta svaret då..?
Eller, nu vet jag! Hon tar den ena ungen, håller den bakom ryggen och frågar den andre; ”är din kompis levande eler död?”
Om han svarar ….
Jag vet svaret, för jag såg föreställningen ”Once upon a tree” idag i Ljungby. Den var tänkvärd och finemangbra!
Gåtor är ju jobbiga för de förutsätter att folk inte ska kunna svara, och att det bara finns ett enda rätt svar. Just den här påstås vara en zen-historia.
Den visa kvinnan genomskådar busungarnas plan. Vad hon än svarar kommer de att få rätt. Det värsta är att om hon svarar ”levande” kommer de att döda fågeln.
Hon säger:
– Svaret ligger i era händer.