Berättarauktion

Vad är nu detta? Ett pennställ i silver? Å nej, i själva verket är det…

BERÄTTARAUKTION är ett koncept som utarbetats under Berättarfestivalen i Ljungby de senaste åren och som jag deltog i från början. Två berättare turas om att  improvisera anekdoter kring föremålen som bjuds ut. Det kan bli hiskeliga skrönor som drar iväg allt längre mot absurditet, för att inte säga obcenitet, ju längre auktionen fortskrider. Trötthet har en tendens att rasera hämningar.

Första året berättade jag ihop med Katarina Mazetti, året därpå med Bengt af Klintberg. Bengt-Göran Söderlind dubblerade som auktionsförrättare inte bara buden utan även skrönorna. Auktionerna varade över 3 timmar så man var ganska mör efteråt. Men folk älskar att köpa gamla grejer, eller titta på andra som gör det, och tältet var knökfullt hela tiden. Det stod t o m folk utanför och gav bud genom tältfönstren.

Berättare är ju skolade i att knyta ihop, hitta samband och få till poänger ur de mest kaotiska sammanhang, så berättelserna blev till följetonger, där vissa teman återkom gång på gång. Det är alltid roligt, vad det än är, när man återkopplar till en detalj som figurerat tidigare. Hjärnan bara fungerar så, att den blir glad när den känner igen sig.

Det bör naturligtvis vara udda och fantasieggande föremål som bjuds ut. Gärna en del riktigt åtråvärda saker, så priserna stegras, det stegrar även spänningen. Berättarna får se föremålen bara någon timma i förväg, det ska vara improviserat.

Folk köper inte bara grejen utan också berättelsen kring den, kan man säga. Bilden överst, som kan tyckas föreställa ett pennställ i silver, med öppning för ett bläckhorn, visade sig i själva verket vara ett medeltida kyskhetsbälte för en ståljungfru från Långhult. Det syns ju hur tydligt som bara man vänder grejen rätt.

Det  fanns ursprungligen ett lås till locket, men det försvann med en riddare som gick ner sig i kvicksandsbältet norr om Alvesta.

Killen som kammade hem kyskhetsbältet gjorde visst ett impulsköp, pådrivet av berättelsen. Vid närmare eftertanke visste han väl inte riktigt vem han ville sätta det i händerna på. Så han högg mig i förbifarten lite senare i festivalvimlet och överlämnade det som gåva. Det tog jag tacksamt emot. Det var precis vad jag behövde! Ett… pennställ.

Berättarauktion som berättargenre  börjar nu sprida sig ut lite varstans i Sverige. I sommar ska Katarina och jag hålla berättarauktion igen, på Berättarfestivalen i Karlskrona i juli. Återkommer om det.

Du gillar kanske också...

81 svar

  1. Sofie Viblom skriver:

    Hej Christina

    Jag hittade din sida för cirka ett år sedan och har kikat in då och då. Du verkar ha mycket spännande grejer på gång. Vad roligt att du kommer till Karlskrona, jag hoppas att jag har möjlighet att se berättarauktionen (om jag är ledig). Jag jobbar själv med storytelling och kommer tillsammans med en kollega hålla i ett StoryCamp i början av berättarveckan.
    Lycka till på auktionen!

    Mvh Sofie

  2. admin skriver:

    Hej Sofie
    Ge dig till känna om du kommer till auktionen, så får vi säga hej!
    /cc

  3. Johanna Taller skriver:

    Hej.
    Vilken rolig ide, det låter som något jag hade velat prova. Synd att jag aldrig lyckas komma iväg till berättarfestivalen även om jag varit där en gång.
    Dessutom, otroligt fint bläckställ och återigen tack för berättandet på Poesifestivalen. Du är fantastisk!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.